Jag har levt med osynlig sjukdom i över 10 år å helt ärligt så hade jag hellre brutit benet så folk ser att man mår dåligt å kan låta en va ifred. Men nu är det ju inte så. Jag får ständigt höra att det bara är att resa sig upp, så farligt är det väl inte, du ser ju inte så sjuk ut å om jag verkligen ska ta så mkt medicin som jag gör. Jag gör det inte för jag tkr det är kul, jag glädjs inte av att proppa i mig en massa piller för att ens orka med en dag, jag glädjs inte av att ständigt må dåligt. Jag har inte valt att leva såhär, ingen väljer detta. Jag kommer aldrig bli frisk från detta men jag kommer börja må bättre med rätt behandling men tills dess så måste jag försöka orka med dagarna tills det att jag faktiskt börjar känna mig bättre. Jag må se frisk ut men om ni kunde se mitt inre så skulle ni förstå.